Crime-time, 2:9

I senaste Crime-time (Scare Straight) lämnade Egon en kommentar om att jag borde skriva lite om vad jag tycker och tänker om det här med fotboja på unga.

Tydligen är det så att Beatrice Ask vill införa fotboja på unga brottslingar med hänvisning till brittiska exempel på liknande projekt. Samtidigt kikar storbritannien på svenska lösningar för att komma till rätta med den höga ungdomsbrottsligheten.

Jag ska börja med att säga att jag inte läst igenom hela Beatrice förslag, utan endast läst den korta artikel som DN publicerat om detta. Det kan hända att delar av det som jag tar upp nedan faktiskt finns med som problempunkter i förslaget.

Vi kan börja med lite fakta här.

• Storbritannien har betydligt högre ungdomsbrottslighet än vad Sverige har. Det är helt enkelt inte jämförbart.
• Ungdomsbrottsligheten har, framför allt i England, ökat kraftigt de senaste åren. Detta trots olika försök med till exempel fotboja.
• Ungdomar som dömts till fotboja återfaller i brott, antingen under straffperioden eller strax efter att straffet är avtjänat. (Ett litet tillägg i efterhand: Återfallen ligger på mellan 40-80% lite beroende på vilken studie man förlitar sig på (mao en relativ hög återfallsfrekvens). UK har ett försök som liknar det australiensiska med tillfälliga vistelser på anstalt i kombination med fotboja, där återfallen tycks vara ungefär de samma.)

Om vi går över och kikar lite närmare på själva fotbojan som straff, i relation till ungdomar så kan man konstatera följande.

• Fotboja kan uppfattas som positivt av den som döms till det. Mycket på grund av att man inte förlorar lika mycket av sitt "liv" som exempelvis vid fängelse straff.
• Fängelse innebär dock alltid en psykisk påfrestning, ibland en icke positiv sådan, oavsett om fängelset är anstalt eller fotboja.
• Att döma till fotboja innebär att du inte tar personen från den dåliga miljön. De kommer fortfarande att gå i samma skola, leva i samma hemmiljö och umgås med samma personer, fast under striktare former.
• En fotboja har ingen rehabiliterande effekt (bortsett från eventuell avskräckning). Det säger sig självt att en fotboja aldrig kan ge en person mentalt stöd eller bidra till moraluppbyggnad.
• Eftersom personen stannar kvar i den miljö som förmodligen bidragit till att brottet begåtts, minskar fotbojans kontrollerade effekter. Det är inte speciellt svårt att begå nya brott även om du bär fotboja. Vad är det som säger att du tex inte stjäl andra elevers tillhörigheter i skolan, hotar andra personer via vänner, internet eller telefon? Ja, ni kan säkert komma på egna brott som fortfarande kan begås, trots att det sitter en elektronisk övervakare rund foten.
• Fotboja som straff tycks ha störst negativ effekt hos de som har emotionella problem. I dessa fall tycks det vara så att dessa blir mer kriminella, än de var innan straffet, när fotbojan tas bort.

Med andra ord. Fotboja kan säkerligen vara ett alternativ, för vissa. Men det finns stora problem med att döma ungdomar till fotboja, enbart för att möjligheten finns. Långt ifrån alla passar för denna form av straff på grund av att de behöver stöd, vägledning och hjälp att bearbeta emotionella och mentala problem. Många behöver även en chans att komma ifrån den negativa miljö där de befinner sig.

De man även måste ta hänsyn till är att ungdomar har inte samma emotionella förmåga som vuxna människor. De har en annorlunda beslutsprocess och de påverkas lättare av människor omkring dem. Detta gör att ungdomar alltid har en annan utgångspunkt för ett straff, jämfört med vuxna.

Jag brukar jämföra ungdomars besluts- och tankeprocesser med fulla vuxna. Om ni aldrig har testat att gå på fest nykter och observera vuxnas beteenden, så tycker jag att det är dags att ni gör det nu. Här är några likheter mellan fulla vuxna och ungdomar:

• En full vuxen kan argumentera kraftigt för en åsikt, och sedan en minimalt kort tid senare handla tvärt emot sin åsikt. Utan att kunna förklara varför.
• En full vuxen gillar att framställa sig själv på ett visst sätt, även om de egentligen tycker precis tvärt om. De tror även att ingen annan kan genomskåda detta. De är smartare än andra. Helt enkelt.
• En full vuxen kan ofta ifrågasätta sitt eget beteende, dagen efter, och fråga sig själv "Hur sjutton kunde jag göra så där?", utan att hitta en lämplig förklaring, och samtidigt lova sig själv att aldrig aldrig göra så igen, men sedan upprepa beteendet nästa gång det är fest och fylla.
• En full vuxen är väldigt mottaglig för påverkan från grupper. Ofta ska man bara dricka en öl och sedan gå hem. Ofta slutar det med att man följer med vännerna på krogrunda, trots att man kanske inte riktigt ville. Efteråt kan man inte riktigt förklara varför man följde med. Det kändes bara "rätt" att göra så.

Vad menar jag med detta? Jo, tänk er att vi försöker sätta en fotboja på en full vuxen och kontrollera dennes beteende via bojan; mata på med alkohol i en strid ström och föreställ er resultatet.